2011-09-27

Skol-Start & Fit for Fight


En molnig mondag i New York: -Ja, jag ar fortfarande har.

Skolan har precis borjat igen, och jag borjar nu min forsta termin av mitt andra ar! Tiden bara forsvinner. Samtidigt kanns det som om jag varit har for evigt. Traditionell och fast i gamla vanor kan ja ginte hjalpa att sitta sneglandes ut genom ett av Starbucks stora panorama fonster, slurpandes pa en "Grande, non-fat, light iced Chai - Latte".

Tisdagar och Torsdagar gar jag fran kl 10.45 pa morgonen till klockan 22 pa kvallen, non-stop, vilket ger mig fria veckor. Intensivt men ganska befriande. So nu sitter jag har och invantar att nasta lektion ska borja. Fran hogtalarna skranar Beatles "All you need is love" och eftersom denna Starbucks ligger belagen pa Madison Ave so surrar manniskor ut och in och luften ar allt utom lugn. Iskall AC flosar mig i nacken och svettiga man i kostym skydar forbi utanfor fonstret.
Kafferast ar alltid skont, men med en timme att fordriva och utan nagot att gora kanns det lite ensamt och en smula trakigt.

Hur kan man egentligen vara ensam i en stad som New York? Jag inbillar mig nog. Men trakigt kanns det. Jag har ont overallt fran helgens fotbolls turnering. Ja, du horde ratt. Jag och min sambo hoppade upp pa vara spejsade hojar och for ned langst Bedford Avenue till Prospect Park i Brooklyn och lirade fotboll i over 2 timmar. Ambitiost men jag kan ha overskattat mina talanger och min kondition en aning.
Med solen gassandes i ansiktet, rann svetten hejdlost ned i ogonen och gjorde ont. Hjartat bankade anda ner i magen och med flertal studer undrade jag om jag
kanske var hungrig?

Jag blir so engagerad nar jag ska gora nagot so jag
tar mig ofta lite
vatten over huvudet. Jag lyckades dessutom mosa min motspelares fot do jag i stridens hetta sparkade pa vad jag trodde var bollen. Hon haltade argt resten av matchen och sneglade surt pa den ny
a klumpedunsen.
Jag fortsatte tappert kampa. Nu far jag lida for det, for jag kan knappt go utan att se ut som att
jag blivit manglad under en pansarvagn.



Men allt gott, nu har jag i alla fall hittat en ny/aterfunnit en hobby som jag
tankt ge en chans. Det kanns kalas.

Jag ar dalig pa att skriva men ska forsoka finna lite mer tid for fortsatt uppdatering. Tid verkar blosa bort med vinden och ar oerhort svar att hitta kan jag tala om. Men ja glovar att leta flitigt!

Kram