
Stockholmarna flåsar och flämtar i den värmebölja som svept över staden. När svetten rinner och dush inte hjälper då man så fort man stigit ur det svala vattenfallet finner sig själv lika klibbig som innan - då börjar man fundera om kanske februari månad inte var så dum trots allt...
Dagen har varit just så, men efter jag tagit mig hem från jobbet (till fots, då ja gblivit bestulen på min gamla cykel!) och kunnat slänga av mig allt åtsittande och varmt för att bara sjunka ner i stolen ute på balkongen där fläktarna smekte härligt, kunde jag snabbt konstatera att sommaren definitivt är välkommen.
Varje morgon när jag vaknar påminner min spegelbild om att bikinin längst inne i garderoben väntar på att bli buren. Beach 2010... Blah! Jag anar att ni vet vad jag menar. Varför är inte heltäckande våtdräkt modernt?
Jag får stå i vassen i år igen då, eller?
Nej, jag är himla duktig faktiskt:
Efter att ha varit på gymmet 3 timmar varje dag senast passerande dagar var jag tvungena tt säga åt mig själv att slappna av.
Resultatet blev att jag fick tid att känna efter hur ont alla kroppsdelar gjorde och att det var otroligt synd om mig som kämpar på så hårt.
Slutsats: Jag borde gymmat idag med.
Jag avskyr att förvandlas till den gnällspik Anna många gånger anklagat mig att vara. En typisk eftermiddag i NY kunde se ut som följande:
Jag och Anna ska ut. Vi duchar, sminkar oss rotar i garderoben. Jag blir varm och svettig och river av alla kläder för att ligga halvneck och flämta av panikångest. Anna försöker lugna mig flertal gånger. Misslyckas om och om igen. Till slut drar vi ut trots motstånd från mig och jag är hela kvällen missnöjd och klagar över att jag inte är bekväm eller att jag vill hem för att ajg känner mig ofräsch...
Så här i efterhand kan man ju småle, men stackars Anna har fått utstå mycket...
Låt mig addera att Anna är en väldigt go, förstående och tålmodig vän till mig. Vem annars skulle orka med en människa som hade dessa ritualer innan utgång?
Är det varmt ska jag ligga ostörd på en strand, punk. Vem orkar pressa ner sina kurvor i tighta åtsittande trikåer när solen bränner fast tyget och man känner sig som en stoppad korv som oinbjuden hämnat på ett grillspett?
Träningen kommer upperätthållas men kläder i denna värme känns överflödigt, onödigt och ambitiöst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar