Mamma upp i dan!

Efter en förvånansvärt solig dag (för att vara Sverige) är jag nu hemma i min lägenhet här i innerstans mörka vrå. Ensam dessutom då mamma är i London och far på landet. Med hjälp av shopping och vänner överlever jag med nöje mitt föräldra fria liv. Och jag ska innom kort klättra upp ytterligare några steg på FF stegen. Den 27e lyfter planet från svensk mark och landar i NY samma dag. Idag hittade vi vårat framtida hem och allting känns otroligt bra inför äventyret som väntar.

På vägen hem idag, ramlade jag. Tjusig i långklänning och allt, på väg uppför trappan vid tunnelbanan med musik i öronen snavar jag på ingenting. Efter att jag kunnat konstatera att en större skara folk lyckats bevittna mitt fall borstade jag av mig och låtsades som att det var ingenting. Innombords grät jag. Av alla kroppsdelar att göra illa, slog jag i tån! Aouch!

Haltandes hem kom jag att tänka på alla gånger jag mobbat min stacjars mor som även hon ofta lyckas snubbla på tomma intet. Genetiskt?

-It's karma.