Tanja pa granserna - Musiq

Jante lagen existerar inte i America. Jag kan inte det amerikanska ordet for hamningar och ingen ber om ursakt for sin egen existens.

Jag passar inte in. Svensk miljo har tutat i mig att inte ta plats och node dig om du tycker att du ar battre an nagon annan.

Med nya horlurar i oronen pa Starbucks, soklart, lyssnar jag pa musik fran tv serien Glee. Rosterna och deras upptradanden ger gashud pa varenda centimenter av mig och jag saknar min klass, tiden ja omgavs av talangfulla musiker och fick privilegiet att sta po scenen utan vidare.

Vad haller jag pa med? Jag ar i varldens mittpunkt och centrala NewYork ar for manga musiker en drom. Har sitter jag med vardagen pa Times Square och frihetsgudinnan utanfor fonstret. Gatumusikanter sitter trallandes vid varje husknut och den yngre generationen lever i studios for att andas musik och vad dom drommer om.

Varfor har inte jag fotts med driv och ambition?

-Eller viss har jag det, men varfor tror jag inte tillrackligt pa mig sjalv for att vaga anta utmaningen att folja en drom?

Ack, om jag det visste ... Stay tuned for uppfoljning.

Lesson learned

Efter ett hart traningspass med svett sprutande fran varenda por och droppande klader finner jag nu mig sjalv, avsvalnad, i torra klader pa Starbucks. Klockan ar mycket och jag ar redan redo att lagg amig i sangen for att avsluta en utmattande dag.

Hosten i New York ar verkligen obeskrivlig och nar ja trodde att det inte kunde bli battre nadde mig glada nyheter. Min prins fran Memphis ska flyga de tusentals mil som skiljer oss fran varandra for att bo hos mig i New York forsta helgen i December.

Jag langtar varje dag.

Skolan gar bra och forsta terminen pa College lider mot sitt slut. I alla fall kanns det so.

En otrevlig men, so har i efterhand valdigt komisk incident hande forra veckan nar jag var pa date med en kille jag inte kande so bra.

Forst och framst klickade vi inte alls men en dam som jag ar bet jag ihop och socialiserade so gott jag kunde. For det andra gjorde han pinsamma saker under kvallen som fick mig att minst sagt hoja pa ogonbrynen. Han tog t ex inte av sig mossan nar vi kom in pa restaurangen for att ata mat (???) vem gor so?

Sedan gjorde han ett mjakigt forsok att fa betala och insisterade inte ens vid forsta manovern att ta tag i planboken. Im sorry, men om jag betalar sjalv so ar det inte en date, punkt.

Nej, detta missode slutade inte har. Ett missat samtal dagen efter lede till respons fron min sida dag 2 efter traffen, dar jag vanligt skrev att jag rakat missa hans samtal foljt av artighetsfras som, allt bra?

Till svar fick jag (Please pardon my bad language, men jag citerar min date) "Are you fucking retarded?! Did you really contact my ex, fucking really?"

For er som ens for en sekund staller fragan till er sjalva "Gjorde hon det?"

- Naturligtvis inte!

Jag avskyr drama, inte ens om jag tyckte om killen och hans ex var med i bilden skulle jag dromma om att kontakta henne. Det ar ju bara knappt.

Puckot vagrade forsta att jag var oskyldig till hans anklagelser so jag bad hon vanligt fara och flyga. Eller, jag skrev:

"You need to stop writing me now, the way you speak to me is unacceptable. Don't bother appologizing when you realize you were wrong, we re done here."

I stundens hetta var jag minst sagt malos, men nu efterat kan jag inte annat an skratta. Nagot maste ju vara fel?

Ingen har nagonsin pratat so till mig.

Gee.. Laxa lard:

Lita aldrig pa nagon och var alltid beradd pa det varsta. Later bittert men i den har varlden kan man inte vara naiv.

Fars dag till ara

Alskade lilla pappa, du sager alltid vid liknande "hogtider" att det ar bara bond-fangeri och att man inte ska slosa pengar bara for att dagen har en titel. Att saga att man alskar nagon, kopa en present eller blomma kan man ju gora vilken dag om aret som helst. So sant, so sant.

Men idag ar det din dag och aven om jag inte slosat nagra pengar so vill jag skanka dig en extra tanke och halsning, och tala om att jag alskar dig.

Du ar en otrolig forebild och du har alltid varit en basta van till mig. Jag ar vad manga skulle kalla Pappas flicka, men med en san far som jag har kan det knappast vara nagot negativt. Enda sedan jag var liten har vi kunnat prata om allt och du har alltid funnits dar.

En pappa ska vara stabil och trygg, han ska leda sina dottrar genom livet och vara en god forebild for hur en man ska vara och behandla en kvinna.

Och just detta, pappa, har du lyckats med. So tack for att du finns och for allt du gor. Du ar varldens basta pappa och jag alskar dig!

-Din dotter

Forever Young

For nagon vecka sedan, nar jag vantade pa tunnelbanan vid Parkside Ave dar vi bor, smygkikade en kille lite pa mig. Val pa taget sa han "I like your mittens" och sedan inget mer. Han var inte speciellt snygg so jag odslade ingen tid pa att smoprata med honom utan log vanligt och tackade. Sedan gick han av och jag var aningen forvanad att han inte sa nagot mer, men tankte inte mycket mer pa det. Ja menar, vantarna ar fran Urban Outfitters, whats not to love?

Idag nar jag gick ned for trappan till perrongen mottes jag av ett bekant ansikte - yes, mycket riktigt, det var han igen. Lat mig paminna er om att detta ar NY, oddsen att stota pa nagon man kanner eller har sett innan ar relativt liten.

Taget kom och jag steg in. Fran langst fram i samma vagn ser jag frammlingen spatsera rakt genom vagnen for att stanna mitt framfor mig. Inte pa andra sidan gangen, utan precis framfor. Situationen blev lite pinsam och jag latsades som ingenting medan jag pillade lite pa min iPod.

"You remember me, right?" fragade han och jag nickade och fragade hur han mojligtvis kande igen mig utan mina vantar. Vi skrattade och sa att vi borde aka tag lite oftare. Han gav sitt nummer och so var det dags for mig att hoppa av.

Nu sitter jag har pa Starbucks och ojar mig over att min dator har gatt sonder lite.

-Ja min spillans nya. Jag lyckades tappa den i gatan i all hast. Tack och lov ar den forsakrad och jag brukar vanligtvis komma langt pa min svesnka charm so jag oroar mig itne allt for mycket.

Idag ar det mammas fodelsedag. Jag minns inte om vi kom overens om 49 eller 37 - men inte en dag over 50 i alla fall.

Jag ska ockso sluta fylla ar nar jag blivit ... 29 tror ja. Det later som en ganska bra alder att stanna vid.

Grattis alskade lilla mamma pa din dag! Du ar onekligen den basta mamma man kan onska sig. Du ar en insperation och forebild och har alltid varit. Du har aldrig gjort mig besviken och du har alltid funnits dar for mig.

Jag alskar dig och ar so valsignad att fo vara Din dotter!

Filosofi

Det ar torsdag kvall, och som so manga andra kvallar sitter jag pa starbucks, Atlantic Ave. Drickandes juice dock. Man masta ju vispa om lite i vardagen ibland.

Jag kom nyss fran en filosofi kurs jag tar, torsdagkvallar fran 6-9.30pm. Rejalt utmattad after over 3 timmars blaha fick jag i alla fall tillbaka en tenta jag lyckades fa A pa. Det kandes ratt harligt so jag klappade mig sjalv pa axeln och skuttande glatt fran lektionen med destination Starbucks i sikte.

Nu sitter jag har och inser att jag inte har mycket varken att gora eller skriva om. Jag borde kanske skaffa en hobby, eller kanske utova en jag redan har?

Musiken ligger lite pa hyllan i nuet. Efter manader av hostande kan jag inte pasta att stambanden later speciellt bra. Ringrostig och kraxig sjunger jag ibland med i vad an min iPod spelar, men nar jag inser att det inte later nagot vidare tystnar jag i skam.

Det ar lojligt vad jag saknar skolan ibalnd. Dar hade vi lektioner och upptradanden gratis. Nu kostar allt.

Det ar inte alltid kul att bli vuxen...

Vegeterian pa Kottmarknaden

Det ar tisdag eftermiddag och solen stralar hogt upp pa himlen. Park Slope ar vackrare an nagonsin och en kaffe pa starbucks hade definitivt varit pricken over i. I mottsats till Starbucks lugna atmosfar sitter jag bland kuddar, bollar och leksaker med "Dora the explorer" skranandes pa datorn i bakgrunden. Jag ska ata middag hos Familjen E-D ikvall so i nuet sitter jag och leker med barnen i vantan pa en vallagad maltid.

Det sker inte mycket matlagning i hushallet pa andra sidan Prospect Park. Budgeten tillater nudlar och pa sin hojd ett glas mjolk. Livet ar hart ibland.

I helgen var jag ute med underbara vanner. Vi spenderade mesta dels av kvallen pa McDonalds -ofrivilligt, men slutade pa en lounge i Brooklyn. Vi hade supertrevligt och kvallen var minst sagt lyckad. Trots allt. Jag blev uppraggad oraknade ganger men favorit kandidaterna vad en aldre, extremt overviktig man och en tjej som av nagon anledning antog att jag spelade pa andra sidan planhalvan. Har inget emot varken overviktiga eller lesbiska, men det blev aningen obehagligt nar tjejen i fraga folje mig runt lokalen och blev svartsjuk nar jag dansade med mina vaninnor.

Senare den kvallen kom mr S till festen. Lang och statlig som han ar gled han in i rummet och och drog mig undan alla andra spekulanter. I was off the market.

En bilfard senare over brooklyns skumbiga gator somnade jag tryggt i min sang med omma fotter och utmattad kropp.