2009-08-30

Dont need a prince Charming - but...!


-Om man nu nogon gang i framtiden skulle vilja skaffa sig en sadan, en karl alltso, ar det so mycket begart att han ska ha nogorlunda forstond i skallen?

Utan att lata alltfor sjalvgod upplever jag inte att jag har vidare svart att traffa killar. Emily, vardmor min, skrattar nar jag babblar om mina karleksbekymmer: "And which one of them is this you're talking about..?

Ja, jag har manga bollar i luften, hehe, men om sanningen ska fram, so vad ar det egentligen jag "jonglerar" med? Amerikanare ar val ganska kanda for att vara charmiga, om inte annat extremt oblyga. So en och en annan har jag traffat och kanske till och med varit po date med.
Men processen ar trottsam och slutar alltid likadant. Ar det so mycket begart att vilja ha en kille utan flickvan? "Ta 2 betala for 1." Nae, det ar so himla bra endo, bara 1 skulle vara fint. Och ar det inte den ohyffsade ligan, do ar de klangiga och ringer varje dag. Ska holla handen fast man knappt kanner varandra och blir lite halvtjuriga nar man inte vill forlova sig efter vecka 1.

"du letar pa fel stallen Frida" - "Det ar Du som lockar till dig sadanna killar"

Jasso, jaha.. For det forsta: Vart letar alla andra? Ar detta resmal hemligstamplat? ...Forresten so letar jag inte. Inte alls. Jag vet inte ens om jag vill ha en serios relation. Jag snubblar in i denna sortens gossar helt ofrivilligt!

Hmm ja, jag kanske gor det. Lockar till mig elaka men. Men vad gor man do? Ar man bara domd att misslyckas do? Oh jag blir so trott...

En stilig pog, tall dark and handsome, med sunda verderingar, humor och ett gott hjarta, vore det so "over the top?" Jag ska skriva till tomten.
-Jag har varit supersnall hela aret...


Mycket drama vid so unga ar, amnet aterkommer, med mer drommar, fler tankar och starkre asikter - innom kort. Stay tuned.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar