Antligen har min kara mor anlant! Hela dagen har varit underbar och jag har visat mamma och kenneth runt i mina kvarter.
Jag ar sa himla glad att dom ar har. Och nar jag paminns om hur harligt det ar att umgas med familj, kanns det inte sa himla jobbigt att aka hem. Trots allt. Jag ska forsoka paminna mig sjalv om det nar det ar dags att packa ihop livet och minnena har...
Oh alskade, fina mamma. Vad jag har saknat dig!
Min mamma ar inte en vanlig mamma. Min mamma helt fantastisk. Hon ger varldens basta kramar och lyssnar alltid nar man onskar forstaelse. Hon forlater och forstar, aven om hon inte maste, utan bara for att hon ar en sa karleksfull manniska. Hon ar generos och ger av bade sig sjalv och det hon har. Hon kan och vet allt, ar otroligt inteligent och ar dessutom en framgangsrik karriarskvinna som har kampat hela sitt liv for det hon vill ha. Hon ar en insperation for alla som kanner henne och jag ser upp till mamma som ingen annan. Hon ar varldens absolut vackraste och om jag, i mitt liv, far halften av hennes skonhet, lite av hennes underbart sjuka humor och en gnutta av hennes framgang, kommer jag bli lyckligare an de flesta jag kanner.
Min bastis, som alltid funnits dar.
Jag alskar dig mamma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar