Även om julyra och vilda luciatåg härjar löst i huvudstaden tycks tystnaden göra sig hörd.
Som från ingenstans är det tyst och i mörkret faller kristallklara flingor av is ner i lugn och ro. Allt ser precis ut som jag lämnat det. Fridfullt och vackert. Även om storstaden inte går att jämföra med vad jag lämnat känner jag mig ändå hemma.
I kungsträdgården hörs sliranden från skridskor som skär över isen, runt stureplan spenderas förmögenheter och på drottninggatan drar familjer fram trötta av ännu ett års julshoppande. Allt är precis som det ska vara.
Idag är det Lucia, men vem firar det längre? En lussebulle pillade jag i mig, men det var också allt. Knappa två veckor kvar tills jul och ändå känns det som att det kan kvitta. Att vara hemma hos nära och kära kanns som julklapp nog. Även om verkligheten i sig är en sur citron. Det är skönt när julmusiken dövar paniken som explosivt pumpar inom mig. "Juletid, stilla ro och frid..."
-Ja ja, jag vet, tänker jag bittert och trallar med, även om jag vet att söka jobb står överst på listan. Planera framtiden kommer på en tjusig andra plats.
Livet. Ja det var ju det där med framtiden.
Men det tar vi en annan gång. Söndagen har passerat och ny vecka har redan rullat igång. Stockholm är kolsvart och alldeles knäpptyst.
2009-12-13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fridus! åhh jag ønskar jag va i sthlm med dig! Det går inte att ringa de nummret du gav mig.. dom sæger bara nummret ær inte aktiverat!! :( Hør av dig,, jag vill vældigt vældigt gærna prata med dig!! pussss
SvaraRadera