Roadtrip + college

Efter en nio timmar lang bilfard ar jag antligen hemkommen. Ahh Brooklyn, dear Brooklyn. Aven om luften har ar smutsig och gatorna fulla av skrap ar det anda nott visst. Citys glimmande ljus och avenuernas charmiga smagator. Jag ar glad att vara tillbaka. Sarskillt efter en roadtrip med danska i framsatet, en sovande Anna bredvid mig och varkande ben som inte vill sitta. Pa en brusande radio spelades Hannah Montana och The Jonas Brothers...( jag valjer att inte komentera denna musikstil, men min vapendragare och jag var mindre nojda dar vi satt i bak, och ropade bedjande efter hiphop och RnB...)

Helgen blev lyckad med tanke pa omstandigheterna. Jag menar, allt ar ju relativt. Med harliga vanner, god mat och lite gott humor i ryggsacken grejjar man det mesta!
Oj, valdans hurtig trots osovna timmar. Jag ar allt en klippa.

Hemma och ungarna snorar och ger klibbiga kramar. Jag kanner hur en farlig forkylning dundrar mot mig i en jedra fart. Bast att ta skydd. Glass framfor TVn brukar vara kuren, men eftersom vi inte har TV for tillfallet och jag inte behover fler kalorier an vad jag redan andas in bara av att bo i Amerika, blir det till att ta i med andra taktiker.
Vardmor foreslog lite snorkigt att hon tyckte jag skulle ga och lagga mig. Kl var da 9... Men det kanske inte ar en so himla dum ide.

Efter hajk, -ja ni laste ratt, Frida har hajkat och bestigit berg denna helg - kursen ingick i collegeprogramet, oh fyyy va det var jobbigt kan jag bekanna, ar jag trott och degig som en overkokt makaron. Ryggen har aldrts med 76 ar och tarna ar roda och ledsna.

Med onoppade ogonbryn och ett sasigt harsvall kryper jag i min pyjamas och hoppas ma battre imorgon. Godnatt.